Retorik – no quick fix

– en blogg om det komplicerade i att använda språk, kropp, tanke och handling

Bygga ethos i forskningskommunikation

by Cecilia Olsson Jers on 23 september, 2014

Vill du kommentera? Klicka på inläggets rubrik!

Forskningskommunikation handlar om att sprida kunskap till så många som möjligt, både skriftligt och muntligt. På Vetenskapsrådets websida står det att forskningskommunikationens övergripande mål är en utvidgad demokrati som skapas av ”upplysta och kritiskt tänkande medborgare” (VR:s hemsida). Det innebär att det finns ett bildningsuppdrag inbyggt i forskningskommunikation där det livslånga lärandet framträder som vision. Forskningen är beroende av det samhälle som omger den och samhället är beroende av forskningen. Det ena har svårt att utvecklas utan det andra med andra ord. Utbildning, sjukvård och näringsliv är bara några få exempel på områden som är beroende av forskning och forskningsresultat för att kunna utvecklas i takt med tiden.

En snäv betydelse av forskningskommunikation är när forskning och forskningsresultat i första hand enbart kommuniceras till de redan insatta. Det är en relativt enkel uppgift. Forskningskommunikation i en vidare betydelse är när forskning och forskningsresultat även kommuniceras utanför de redan insatta – både vetenskapssamhället och det övriga samhället. Att kommunicera med vetenskapssamhället behöver inte heller betyda att det enbart är det egna fältet som forskaren är i dialog med utan att forskare från olika vetenskapsfält kommunicerar med varandra. För den enskilda forskaren innebär det alltså att kunna variera och mottagaranpassa språk och övriga uttrycksformer på mest lämpliga sätt. Enkelt uttryckt: den enskilde forskaren måste vara beredd att förändra och variera sitt muntliga språk i varje unik situation – om forskaren vill bli förstådd!

På en mängd olika lärosäten i Sverige förbereder sig många forskare just nu för att delta i Forskargrandprix. Det är en nationell tävling som anordnas först som deltävlingar på de olika lärosätena och så möts finalisterna i Stockholm i slutet av november.

malmöforskare

Malmö högskola och Lunds universitet har vi valt att i deltävlingarna ha gymnasieungdomar som mottagare. Det är en mycket kritisk och krävande grupp. De har till exempel minst 9 års erfarenhet av att lyssna på läraren i rollen som både ledare och föreläsare. Ungdomarna vet oftast exakt vad de tycker är värt att lyssna på och vad som är mindre värt att lyssna på. Det betyder att innehållet och strukturen på innehållet verkligen kommer i fokus på de olika föredragen. Men orsaken till att vi valt ungdomar som mottagare är inte bara för att de är kritiska och krävande i sitt lyssnande. Det är också för att visa att forskning kan vara spännande och att det går hur bra som helst att vara nörd!

Skolorna, Petri gymnasieskola i Malmö och Polhemsskolan i Lund, bryter schemat och låter flera hundra elever ta del av det de skånska forskarna väljer att presentera under de fyra minuterna de har till sitt förfogande. lundaforskare

 

Fyra minuter betyder att forskarna har ungefär 500 ord till sitt förfogande. 500 innehållsrika ord som både ska vara klargörande för dem som lyssnar, men också som gör lyssnarna nyfikna på att ta reda på mer – oavsett om det handlar om 3D-tänder, gråa vedklabbar, ludna piloter, snabba elektroner, dans contra vals, sadomaschosism, brutna armbågar, lönnmördade kvinnor, scenimprovisation, spelutveckling för mormor, datorintelligens eller molekyljakt. Bakom dessa något slarviga sammanfattningar (som jag är ensam ansvarig för) finns det alltså mängder av kunskap och klokhet och som ska förmedlas till flera hundra ungdomar.

Forskarna som deltar måste alltså noga välja sina 500 ord. De ska starta tankeprocesser hos ungdomarna, de ska beskriva och samtidigt förklara, de ska inspirera, och de ska… ja, listan kan göras lång på vad de ska göra och jag vet att de klarar det. Vi har ett kanongäng från Skåne.

forskningsfrågor

 

Min roll i det hela? Äsch, jag kollar bara så att alla kommer ut helskinnade efter att de dykt in i sina forskningsresultat för att plocka ut och tala om det de vill att ungdomarna ska minnas. En slags innehållspolis!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *