I inlägget ”Klassrummet som muntlig arena, kapitel I” fick ni en inblick i min kommande boks första kapitel. Här tar jag er med in i kapitel 2:
Kapitel två har jag gett titeln Respons och responssituationen. Syftet med kapitlet är att lyfta fram, vad jag menar, är den absolut viktigaste uppgiften en lärare har. Nämligen uppgiften att ge respons till elever. Respons som både bekräftar och utamanar. Elever investerar språk, kropp, tanke och handling i muntlig framställning, vilket kan göra responssituationen till en känslig situation för både lärare och elev. Det handlar ju om att tala om det ethos eleven byggt och etablerat; att i responsen bekräfta elevens ethos och att utmana ett fortsatt byggande och etablerande.
Kapitlet inleds med en snabb presentation på hur synen på respons förändrats under den egentligen korta historia som svensk skola har, sett ur ett utbildningspolitiskt perspektiv. Därefter har jag ambitionen att visa på olika sätt att tänka kring responsens idé. De teoretiska tankemodeller som presenteras och problematiseras är formulerade utifrån undersökningar som är gjorda i autentiska klassrum. Kapitlet avslutas med vilka fallgropar som kan finnas när respons ges.
Ambitionen är att läroboken Klassrummet som muntlig arena. Att tala fram sin trovärdighet inte bara lyfter fram ideala situationer där allt fungerar mellan läraren och eleven. Nej, målet är att presentera olika typer av tankemodeller en lärare kan ha med sig in i klassrummet för att skapa så goda lärandesituationer som det bara går.