Mitt senaste inlägg handlade bland annat om skrivprocessen. Att skriva en bok är verkligen en process. Nu ligger min i pressarna och når bokdiskarna i mitten av sommaren. I bloggen har jag kommit fram till en presentation av mitt sista kapitel i boken Klassrummet som muntlig arena – att tala fram sin trovärdighet:
Det sista kapitlet har fått titeln Retoriken i praktiken – en diskussion. Jag tror inte att det har undgått någon när man kommer till mitt slutkapitel att jag driver en tes genom hela boken. Uttalat lyder tesen: att bygga och etablera ethos måste ses som två olika processer för att elever ska ges bästa möjliga lärandesituationer när de bygger sin muntliga trovärdighet. I sista kapitlet diskuterar jag just detta. Retoriken i praktiken sätter hela talprocessen i rörelse, vilket betyder att talprocessen också måste göras synlig i olika grad för eleverna för att de ska få en bra chans att hantera sin väg mot vuxenlivet.
Att det är en krånglig väg har jag inte stuckit under stol med någonstans i bokens övriga kapitel. Både lärare och elever kan gå vilse eller känna sig vilsna många gånger, men man kan ändå vara på rätt väg så länge man på bästa sätt använder den verktygslåda som retoriken erbjuder.
Jag vill avsluta detta inlägg med att återanvända bokens tredje sista mening, vilket också kan sägas vara en sammanfattning av det sista kapitlet: Den didaktiska utmaningen i klassrummets muntliga arena ligger alltså i att teoretiskt och praktiskt problematisera talare, lyssnare och innehåll i samma utsträckning.
De sex andra kapitlen presenteras i tur och ordning:
Kapitel I
Kapitel II
Kapitel III
Kapitel IV
Kaptiel V
Kapitel VI