En av retorikens mest använda stilfigurer är metaforen. Den är förmodligen också den mest använda eftersom den förekommer ofta i vårt dagliga tal utan att vi tänker på det. En metafor återger nämligen en sida av verkligheten med en bild av en annan verklighet. Metaforen skapar alltså en inre bild som säger något mer, och kanske något mer skarpt, än vad som uttrycks i det synliga eller det hörbara ordet. Det enskilda ordet eller budskapet blir fyllt med ett innehåll som ger en annan förståelse. Väl valda metaforer kan få oss att se saker och ting i ett nytt ljus.

Metaforerna är väldigt vanliga i vardagsspråket. Så vanliga att vi inte ens tänker på att vi använder dem.  Jag säger ofta till exempel att mina barn är ”mina guldhjärtan”. Ibland TÄNKER jag om personer som jag blir trött och irriterad på att ”de är bromsklossar”.  Vill jag peppa en person inför något kan jag säga ”Det här är ett gyllene tillfälle att visa vad du går för”. Alla de tre exemplen är lättförstådda för de allra flesta. Guldhjärtan är något värdefullt och glänsande. Bromsklossar är någon som står i vägen. Ett gyllene tillfälle är en tidpunkt som förmedlar hopp. Om jag säger att ”du är en buffel” eller ”du är en teddybjörn” har jag framkallat två skilda inre bilder. Den första ses förmodligen som en förolämpning och den andra ses förmodligen som en komplimang. Metaforen bygger på någon slags likhet med andra ting som ger andra associationer som förhoppningsvis blir tydligare – eller dunklare.

När jag sitter här och skriver använder jag ibland datormusen och stolen jag sitter på har stolsben. Både datormus och stolsben är så vardagligt använda metaforer så vi tänker inte ens på att det egentligen är en bild av en annan bild. Just datoranvändning eller snarare datorns skrivprogram är uppbyggda kring välkända metaforer som gör det hela både mer lättbegripligt och användarvänligt: fönster, verktyg, mappar, skrivbord, papperskorg….

De funktioner som metaforen fyller är i många fall pedagogiska genom att man beskriver något kanske mer komplicerat med något enklare. Men en metafor kan också fungera på motsatt sätt genom att det kan fördunkla ett budskap. Ibland uppfattas till exempel vissa budskap som ”luddiga”. Då kan det vara så att metaforen som används är mångtydig och det kan vara svårt att finna en överenskommelse om vad ett budskap egentligen står för. Det är vanligt inom politiken och det är då vi medborgare frågar efter konkretioner – ge oss exempel på vad det betyder!

Metaforer framkallar också i många fall känslor. Att bli kallad guldhjärta framkallar en känsla och att bli kallad bromskloss framkallar en annan. Men hur är då det vetenskapliga språkets förhållande till metaforer? Ett språk som gärna vill förknippas med tydlighet och klarhet. Det ska jag återkomma till. Nu istället till en praktisk övning om metaforer:

Prova att beskriva en kärleksrelation med musikmetaforer: orkester, trumpet, tvärflöjt, gitarr, symfoni, komponera, dansa …

Beskriv sedan kärleksrelationen med krigsmetaforer: strategi, attack, beskjuta, bomba, upprusta, vapen …