När jag går genom korridorerna på mitt arbete på högskolan passerar jag naturligtvis en mängd studenter. De allra flesta, och jag menar verkligen de allra flesta, har en mobil, en läsplatta av något slag eller en bärbar dator i sin närhet. Hur ställer man sig som lärare i retorik till detta inflöde av digitala medier när retorik oftast förknippas med att tala, skriva, läsa och lyssna? Hur ska jag som är trogen det mänskligt språkliga uttrycket förhålla mig till medielandskapet?
Det är inte en helt enkel fråga att svara på eftersom det samtidigt är omöjligt att spjärna emot den digitala påverkan på vårt sätt att kommunicera (det är ju inte för inget jag driver denna blogg!). För mig blir det viktigt att ställa frågan” vilken roll har retoriken i medielandskapet?”. I det här sammanhanget så är retorik för mig språkliga uttrycksformer som är grunden när vi bygger och etablerar kommunikativ kompetens.
I en antologi som precis har kommit ut skriver jag tillsammans med ett antal forskarkolleger på Malmö högskola under rubriken Kommunikativa kompetenser i det nya medielandskapet. Antologin har titeln Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin. Vi valde att gå in i ämnet medie- och informationskunnighet med de sex olika perspektiven lyssna, tala, läsa, skriva, se och gestalta, eftersom vi anser att man inte kan undervärdera den betydelse dessa förmågor har för en människas grundläggande kommunikativa kompetens. Risken finns att de blir sekundära när man diskuterar medie- och informationskunnighet. Till syvende och sist handlar det ändå om att kunna lyssna, tala, läsa, skriva, se och gestalta för att kunna göra sig förstådd och förstå andra oavsett om det sker virtuellt eller fysiskt. Frågan är då hur lärare på mest kloka sätt kan se de kommunikativa förmågornas möjligheter att utnyttjas i de nya medierna och hur de nya medierna möjligheter kan utnyttjas i de kommunikativa förmågorna.
Vi försöker peka ut ett antal ställen där det kan skava, men vi pekar också på ett antal ställen där möjligheterna finns. Vi skriver bland annat:
”Det är enkelt att låta den demokratiska aspekten bli det som lyfts fram när det gäller talande, lyssnade och MIK (medie- och informationsteknik) i det nya medielandskapet eftersom det finns ett fundamentalt perspektiv i talandet och lyssnandet som en resurs för kritiska diskussioner och demokratiskt medborgarskap. I samtal, diskussioner och mellanmänskliga möten utvecklas en kritisk förståelse för andra människors tankar och åsikter. För att i dessa få möjlighet att på ett trovärdigt sätt muntligt förmedla olika typer av ståndpunkter krävs ett kritiskt förhållningssätt till information som utvecklar det privata tyckandet till genomtänkt argumentering. – – – Stor del av informationshämtningen via internet sker emellertid idag utanför den ordinarie skoltiden och för att kunna bedöma innehåll och uttrycksform i samtal och diskussioner i klassrummet måste lärare ha både teoretisk kunskap om och praktisk erfarenhet av att hämta information från olika informationsleverantörer”.
För mig som arbetar på en lärarutbildning blir det en viktig fråga att ställa hur vi förbereder blivande lärare att arbeta med medie- och informationsteknik eftersom det är de blivande lärarna som ska ut i skolorna och möta barn och ungdomar som tillhör en generation som är födda in i den digitala verkligheten. Då är vi tillbaks i min inledning där jag gav en inblick i hur i stort sett de flesta studenter idag har en mobil, läsplatta och bärbar dator på en armlängds avstånd. Hur kan jag som retoriklärare dra mitt strå till hur vi ska förhålla oss till det nya medielandskapet?
Förutom att ge möjlighet att erövra de praktiska redskap som retoriken erbjuder i form av tankemodeller kring talprocessen så ger retoriken oss också redskap för att bedöma och analysera budskap som vill påverka eller manipulera. Språk är makt oavsett om det yttrar sig muntligt eller digitalt. Retoriken hjälper till att urskilja olika former av påverkan och därigenom får vi metoder för hur man kan kritiskt analysera till exempel digitala medier.
Vår text i antologin utgår inte från ett tydligt retoriskt perspektiv när det gäller kommunikativa kompetenser, utan utgår mer från en mer tvärvetenskaplig syn på kommunikation. Den är dock mycket läsvärd av alla som är intresserade av retorik och kommunikation. Det finns ytterligare tio texter som har medie- och informationskunnighet i fokus och där man från olika vetenskapshåll förhåller sig till det ramverk från UNESCO som presenterades 2011 i dokumentet Media and Information Literacy Curriculum för Teachers´. Referens till antologin är: Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin. (2013). Nordicom. Redaktör är Ulla Carlsson från Göteborgs universitet. Den går att beställa på Nordicoms hemsida.