Som tågresenär lär jag mig ord av lokföraren och konduktören vars innehåll jag inte tidigare känner till. När jag blev tågpendlare på riktigt för sådär 15 år sedan här i Skåne lärde jag mig ordet lövhalka – alltså att det är blöta löv på spåren som kan göra att tågen glider iväg när det egentligen ska stanna. Jag tycker det är ett bra innehållsrikt ord. På väg hem idag lärde jag ytterligare något nytt om vad som kan finnas på spåren och vad som kan sinka tågen. ”Ikväll får vi ta det lugnt för det är klabbigt på spåren”, sa lokföraren med allvarlig röst. Och här sitter jag och funderar på vad klabbet består av.
Tågreflektion VII
by Cecilia Olsson Jers on 10 januari, 2012