Inom retorikfältet talar vi ofta om förebildlighet. Men ibland blir jag tveksam om lärandepotientialen i det. I morse, kl 6.45, på tåget utspann sig ett samtal mellan två personer där deras arbetsplats var i fokus. Den ene var minst sagt lite tjatig i sina kommentarer:

– Det låter sjukt jobbigt.
– Så sjukt jobbigt det låter.
– Nej, gud så sjukt.
– Sjukt jobbigt.
– Jamen, det verkar ju helt sjukt jobbigt.

Varför ha Bosse Ringholm som förebild liksom – tänkte jag.