Om man fångar Kairos har man fångat det rätta tillfället. Kairos är guden för den upplevda tiden. Fångar man Kairos har man sagt rätt sak vid rätt tillfälle till rätt person. Fångar man Kairos känns det bra både för den som talar och den som lyssnar.
Kairos var en gud i det antika Grekland som hade rakad skalle och en fläta längst upp på skulten. När han sprang snabbt förbi fick man skynda sig att fånga honom. Oftast missade man. Kairos har en gudkompis. Det är Kronos. Kronos var guden för den mätbara tiden. Skillnaden dem emellan kan sägas vara kvantitativ och kvalitativ tid.
I sommar ska jag lägga an på att fånga Kairos och ignorera Kronos.
Pingback: Blickens retorik | Retorik - no quick fix
Pingback: Forskningskommunikation och ethos | Retorik - no quick fix